Ur andakten: Närmar jag mig kristen tro, så följer kyrkan med – den hör till och kommer liksom på köpet vare sig jag önskar det eller ej. Den här veckan vill jag berätta varför.
När jag döper någon finns det ett ögonblick i gudstjänsten som jag tycker särskilt mycket om. Dopet är genomfört i Faderns, och Sonens och den heliga Andens namn. Vattnet har runnit över kroppen. Vi har bett om Andens närvaro, nu och för dagar som kommer. Och så kommer ett moment som alltid måste vara med: ett välkommen till den lokala församlingen, men också till Kristi världsvida kyrka.
Den som döps välkomnas inte bara till en lokal församling utan till Kristi världsvida kyrka. Till en gemenskap som sträcker sig över språk, kulturer och generationer. Och välkomnandet sker med kärlek och förväntan.
I dopet förenas vi med Gud. Men också med varandra.
Text:
Joh 15:5
Musik:
Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur Arnalds
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
