På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen och också vad som ligger bakom ett längre liv.
I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad.
Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare.
Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti.
Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
