Solpaneler mitt i ett spannmålsfält kan göra att samma hektar ger både solel och skörd. På försöksåkern i Kärrbo utanför Västerås testar Mälardalens universitet solsambruk, eller agrivoltaik, med paneler som står glesare än i en konventionell solpark. Vissa paneler är vertikala, andra sitter högt så att traktor och tröska kan passera.
På fältet upptar panelerna omkring 10 procent av ytan, resten är åker med spannmål, vall och andra grödor. Skuggan kan bli en fördel när värmeböljor torkar ut marken och växterna slipper det värsta solgasset, samtidigt som regniga somrar kan ge sämre förutsättningar när marken torkar långsammare. Forskarna mäter mikroklimat och hur ljus fördelas över marken, men också hur grödor kan påverka elproduktionen genom att reflektera ljus.
Intresset ökar när stora solparksprojekt stoppas på bördig jord, som på Kullahalvön, och när Sverige ännu saknar tydliga regler för relationen mellan el och skörd. I Tyskland krävs att 66 procent av ursprunglig skördeavkastning finns kvar. I Sverige finns större exempel i Hova där ett 13 hektar stort solsambruk ger el till cirka 1 600 hushåll och lämnar 80 procent av ytan för jordbruk.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
